Extract from ‘Wachten op de hemel’


Wie, anders dan dichters, zal de ellendige wereld van deze verwoesting redden?

Wie opent de kooi voor de vogel?

Wie steekt elke ochtend de zon aan?

Wie blaast leven in de herinnering, zodat zij die heengingen zullen terugkeren,

zondig en vol leven?

Wie zal er voor jullie komen, wankelend met zijn bloed,

om te zeggen:

‘Heb ik jullie niet laten weten dat de bijl zal vallen?

Voor jullie bevindt zich dit hoofd van mij.

Geloof en huiver!’



Wie, anders dan zij, zal het land verlossen uit de verhoorkelder

en ermee op de helling van de Kassioenberg gaan zitten,

zonder graf van een bekende of onbekende soldaat.



Alle soldaten hebben ons immers verraden.



Het was een lange nachtmerrie, mijn land,

maar we zullen ontwaken

Zo is het toch?

Extract from ‘Tales’


I patiently braise it

I wait for love to become well-done

I put the lid on grief to simmer … after I singe it with oil

I leave joy to roast

I season it with some friends

a pinch of a distant homeland

a brawl that never happened



I dice some words for garnishing

That is how …

I braise it … until it burns



The tale I want to tell

The tale I belong to



Why am I here?

In this cold, white, bland place

I climb stairs that do not lead to what I want and yet, I climb
معرفة متأخرة


لم أكن أعلم بأن النساء يُعرَفنَ بعطورهن

والأصدقاء بخياناتهم

والأمهات بدعواتهنّ

والمشايخ بمسابيحهم

والشيوخ بنظراتهم

لم أكن أعرف أن الأهل يُعرَفون بدموع الفراق

والمنازل بمن مرّ عليها

والبيوت بغرف ضيوفها

لم أكن أعلم ذلك

حتى اكتشفته صدفةً

فاكتفيت من الخيول بكبواتها

ومن الألسن بزلّاتها

ومن الطرقات بمطباتها

ومن الأدراج بالوقوع عنها

ومن الأوهام بتصديقها

ومن السراب بالمسير وراءه

لم نكن نعلم

أن التراب دافئُ حتى ضممناه

وأن الأسئلة تؤرق المعلمين حتى أنجبنا أطفالاً
أخرجونا عن طورنا

وأن الهجرة من مكة إلى المدينة

كانت لحظة تاريخية

حتى هاجرنا من بلادٍ إلى أخرى

***
لم أكن أعلم أن الخوف معدٍ

حتى رأيت رؤوساً تتمشى فتحسست رأسي

ولم أكن أعلم أن الطرقات تؤدي إلى روما
حتى ضللت طري